Etikettarkiv: Lady Blackbird

Avsnitt 0 – Wilhelm pitchar spel

SävCon XI närmar sig med stormsteg och vi förbereder oss som bäst. Det blir ett stort gäng med spelledare som samlas i Indierummet för att köra spel. Vid senaste genomräkningen var det: A Taste for Murder, Fiasco, Lady Blackbird, Montsegur 1244, Panty Explosion Perfect, Witch Quest och Zombie Cinema. Dessutom kommer vi att köra några av våra egna spel: Den yttersta Domen, Mist of Life, Medan Världen Går Under och The Daughters of Verona.

Många spel inte sant? Kanske till och med några nya bekantskaper? Lyssna på min nyinspelade lilla podcast där jag pitchar spelen och få reda på mer.

Nu skall jag gå och ta en kopp genmaicha, man blir torr i halsen av att spela in.

Inför midsommarfirandet

Själv gjorde jag min sista arbetsdag före semestern idag och förberedelserna inför midsommarfirandet kan äntligen ta sin början. Jag ser mest fram emot matjessillen, några timmar av lugn och kanske lite grillning när solen närmar sig horisonten.

Det har inte blivit så mycket podcasts för mig den senaste tiden, jag har varit helt uppslukad av C.S. Foresters böcker om Horatio Hornblower, men ett litet tips kan jag komma med i alla fall. I episod 30 av The Walking Eye diskuterar Kevin och Clyde en omgång av Lady Blackbird som de båda spelat i.

Avsnittet är bra av två olika anledningar, för det första är det ett exempel på spelare som pratar om spelet de just spelat. När jag började ha sådana diskussioner i mina grupper var det som om en helt ny värld hade öppnat sig, rollspelandet blev intressant på ett helt annat sätt än det varit tidigare och jag började förstå hur jag skulle göra för att det skulle bli bra spelmöten. För det andra så innehåller det en ganska bra diskussion om skillnaden mellan Utmaningar och Bomber. Det senare låter kanske lite konstigt, men lyssna så kommer ni att förstå. Sista snutten av podcasten handlar om hur man kan råka blockera en annan spelare, men det blir en aning förvirrat och jag tror att om man inte vet vad det handlar om kommer man inte att förstå så mycket. Det är kanske något för oss att återkomma till längre fram?

Vidare skulle jag vilja komma med ett litet tips. Vincent Baker har ett litet specialerbjudande på sina spel Apocalypse World, Dogs in the Vineyard, kill puppies for satan, In a Wicked Age, Mechaton, och Poison’d just nu, $25 för ett paket med PDF:er av alla sex spelen. Erbjudandet gäller bara till den 4 Juli, så fundera inte för länge.

Lady Blackbird

Som Anders skrev i förra inlägget testade jag ett spel i Indierummet på GothCon XXXIV, Lady Blackbird av John Harper. Lady Blackbird passar riktigt bra i Indierummet, det är snabbt, enkelt att komma igång med och fantastiskt roligt. Spelet är kort, bara 16 sidor, och går att ladda hem gratis från Johns hemsida. Som spelledare lär man sig vad som behövs på några minuter, bara att skriva ut och köra igång med andra ord.

Spelet innehåller fem färdiga rollpersoner, en uppsättning enkla regler och en situation. Situationen är den spännande inledningen på ett äventyr, men så snart rollpersonerna lämnat den får alla tillsammans hjälpa till att improvisera fram fortsättningen.

Bilden ovan visar skeppet The Owl, ägt av Cyrus Vance, en äventyrare och en av de fem rollpersonerna. Skeppet har chartrats av Lady Blackbird, även hon rollperson, på flykt från ett arrangerat bröllop. Hon är på väg mot asteroidbätet för att hitta sin älskare, den beryktade piratkaptenen Uriah Flint.

Men när spelet tar sin början har alla rollpersonerna fängslats ombord på den kejserliga kryssaren The Hand of Sorrow. Klockan tickar, kapten Hollas har redan telegraferat efter upplysningar om den bordade The Owl, och det är bara en fråga om tid innan han får veta att skeppet ägs av ingen mindre än den efterlyste Cyrus Vance!

Förutom knipan som rollpersonerna börjar i får man som spelledare inte mycket ledning. Men ett råd får man, och det är helt fantatiskt – ”Planera inte, ställ frågor!”

I indierummet började jag varje spelpass med att be en spelare beskriva cellen de satt i, och så ofta som möjligt ställde jag frågor istället för att själv hitta på vad som skulle hända härnäst. I slutet på spelpassen spelledde spelarna mer eller mindre sig själva och det var fantastiskt roligt att se.

Lady Blackbird tar tre till fem timmar att spela, kräver inte mer förberedelser än att man skriver ut det och spelledaren läser igenom det medan spelarna kokar te och raffsar igenom tärningsburken efter alla T6:or som står att finna.

Jag har inte hunnit spela det med min hemmagrupp än, men någon varm sommarkväll kommer jag säkert att samla ihop dem och se hur det går för Lady Blackbird och de andra över en kanna iste och lite kakor.

Rapport från
Indierummet på GothCon XXXIV

Puh! Vi inte bara överlevde ett år till utan lyckades dra ihop ännu en inkarnation av Indierummet. Det såg osäkert ut för ett par månader sedan men trots några om och men och lite kaos på plats så löste sig allt.

Det verkade nästan som att att man hade glömt bort att vi skulle ha någonstans att vara men tack vare välvilliga konventsfunktionärer så ordnade det ganska snart upp sig: vi flyttade in i rummet intill där vi brukat vara helt enkelt (ett rum som vi också använde ifjol på GothCon).

Där, i elevernas café på Hvitfeldska gymnasiet, så bjöds det på indiespel under i princip hela GothCon. Undantaget var på lördagen då huvudarrangören tog en tupplur och spelledarna var på auktioner och annat smått och gott.

Inte mindre än 26 spelomgångar (om man är lite generös) hann Indierummet med att bjuda på under helgen. En lista på alla de spelade spelen finns i slutet på den här posten!

För min del var konventets spelmässiga höjdpunkt en omgång av Evolutionens Barn som jag spelledde på lördag kväll. Det var en trevlig social sak (tack Sven, Pontus, Nicklas, Ulrika och Andreas!) men det var också en härlig infrielse av alla mina förväntningar på spelet (som jag skrivit om tidigare). Dramareglerna infriade och hjälpte oss framförallt få till en bra avrundning på omgången. En ny favorit i hyllan som jag kommer ta med på konvent fler gånger i framtiden och gladeligen spelleda!

Det verkar som att Wilhelm hittat något som han känner lite likadant för, om jag förstått saken rätt: John Harpers lilla spel Lady Blackbird. Jag ska inte säga så mycket om det utöver att jag tycker det verkar riktigt coolt; jag har nämligen bett Wilhelm presentera spelet här på bloggen. Håll utkik!

Listan med spelade spel: